25 juni 2009

Något positivt om PP

Jag är inte den som är den, så jag kan bjuda på något Piratpariet har gjort och som jag kan sympatisera med: PP har valt att sälla sig till den gröna gruppen i Europaparlamentet. Jag är pro allt som är grönt/miljöinriktat så det var naturligtvis roligt att höra att PP som fick förmånen att välja grupp gjorde rätt val. Cred för det!

24 juni 2009

Jag vidhåller min uppfattning

Som vanligt när någon inte instämmer i piraternas åsikter - vare sig det är PB eller PP man har åsikter om - så stormar kommentarerna in. Härligt att se att så många inom PP gör sig vinn om att visa en seriös framtoning och försöka förklara sin ståndpunkt. Vissa tror att jag inte förstår lagar och regler och till er kan jag bara säga att jo då, jag förstår den juridiska biten mycket väl. Med största sannolikhet bättre än vad ni gör - 10 år som jurist gör sådant med en - men jag skriver inte om lagtekniska frågor eller juridik, jag talar om vad jag tycker om pirateri. Tydligen gick inte det fram men nu vet ni att jag är fullt medveten om den biten av frågan. Jag ska försöka vara tydlig med det framöver så att ingen behöver känna sig oroad för att jag inte skulle vara juridiskt välunderrättad!

Ola Nyström vill att jag ska tänka på att PB och PP är helt skilda verksamheter som drivs av helt olika människor och av helt olika skäl. Det ska jag tänka på i fortsättningen, även om jag kanske inte köper att PB och PP inte har något alls med varandra att göra. Ideologiskt ligger de ju på samma kant och det skulle förvåna mig mycket om inte den övervägande majoriteten av de som röstar på PP även begagnat sig av PB:s tjänster. Men för att respektera en PP:are som uttryckt sig artigt tycker jag att jag fortsättningsvis - om jag nu skriver mer om det här - kan vara tydlig.

Stefan tycker inte att upphovsrättsintrång är stöld och jämför det med jaktbrott. Intressant jämförelse. Jag håller inte med men jag gillar argumentationen, även om jag tycker precis lika illa om jaktbrott som jag tycker om upphovsrättsintrång.

Antitrust tycker att alla gamla partier är hycklande fåntrattar. Det tycker för det mesta jag också, men jag ser inte PP som räddaren i nöden. Jag får väl leta vidare antar jag.

KP vill att jag ska läsa på innan jag skriver om saker jag inte satt mig in i. Jag vill egentligen inte märka ord men om jag har läst på innan jag skriver så är det ju faktiskt något jag har satt mig in i... Öppet mål där, förlåt, men jag kunde inte låta bli. Dessutom verkar KP aningen upprörd - tänk att man gått och blivit "tonlyssnare" när man läser bloggkommentarer, det är ju inte riktigt klokt - och då är det ännu roligare att retas lite. KP, du ska i alla fall veta att jag förstår precis vad du menar och en sak håller jag med dig om fullt ut: journalister (eller snarare "journalister") borde verkligen läsa på mer innan de försöker presentera "sanningar". Framför allt skulle lite källkritik inte sitta fel. Nu tycker du kanske att jag kastar sten i glashus eftersom du inte tycker att jag läst på ordentligt, men å andra sidan utger jag mig inte för att vara journalist - jag presenterar bara min åsikt. Kanske ska påminna om att jag igår citerade en insändare, inte en redaktionell text, så det är inte säkert att DN står bakom Basti Naumanns text.

Så, nu har jag besvarat det mesta tror jag. Annars får ni väl säga till, vilket jag inte tvivlar en sekund på att ni kommer att göra om så behövs. Så nu kan jag tala om vad jag tycker: jag tycker fortfarande att upphovsrättsintrång är förkastligt. Det är kränkande, det är skit och det är fel. Men för att visa alla vederbörlig respekt ska jag fortsättningsvis vara tydlig med att det är just den åsikten jag har. Jag kommer inte att ändra åsikt för att någon annan inte håller med mig, men jag är inte sämre än att jag kan framföra den så att ingen tar illa vid sig. Done deal!

Nu skiter jag i allt vad pirater heter (vare sig de har en vik - PB- eller ett parti - PP - eller ser ut som Johnny depp med lapp för ögat) och går ut på balkongen. Solen är gratis, det är vi nog alla överens om!

På väg till jobbet


Jag åker båt till och från jobbet på dagarna. Förstår ni hur lyxigt det är att hoppa på en färja varje morgon och varje kväll som en del av promenaden till och från jobbet? I Stockholms innerstad! Helt otroligt! Igår var gnällspiken i mig framme, men idag skiter jag i allt vad pirater och annat negativt heter. Stockholm visar sig från sin allra bästa sida, himlen är precis sådär oskyldigt blå som Ted sjunger om och det är redan över 20 grader i skuggan. Inte ens det faktum att jag är på väg till jobbet istället för till stranden kan förta den här känslan. En riktigt skön och rolig dag önskar jag er alla, till och med piraterna!

23 juni 2009

Nu gnäller jag på piraterna igen

Läste följande insändare i DN idag:
"Gänget bakom Pirate Bay har konstruerat en mjukvara med vars hjälp man kan uppträda anonymt på nätet. Med hjälp av detta program kan man ladda ner upphovsrätsskyddat material utan att kunna spåras av de bestulna ägarna eller av rättvisans män. Pirate Bay-gänget kommer att ta betalt för programmet. Detta innebär att piraterna hävdar äganderätt och åberopar upphovsrätsskydd. Denna rätt hävdas alltså av de individer som samtidigt anser att andra programmakare, musikkompositörer och filmproducenter inte bör ha någon upphovsrätt till sina verk."

Så skriver Basti Naumann i sin insändare och jag kan bara säga: huvudet på spiken Basti. De stackars lurade krakar som hyllar Pirate Bay har åkt dit så det visslar om det och ni som röstade på Piratpartiet, ni har just råkat ut för en stöld. Stöld? Ja, stöld av era röster i Europavalet... För inte sjutton trodde ni att ni röstade på ett gäng hycklande fåntrattar? Alla vi andra som lät bli att rösta på dem visste det förstås redan, men ni bestulna stackare har kanske börjat inse att ni åkt på en nit?

Ja, ja, jag vet att jag är alldeles vansinnigt och infantilt agressiv mot alla dessa pirater, men jag har så svårt för just det där med stöld...

21 juni 2009

Julfirande nästa då?

Så var ännu en midsommar över och nu är det väl dags att börja planera jul och nyår då? Nä, riktigt så illa är det inte men jag är oerhört fascinerad av hur vi svenskar bara älskar att hänga upp oss på våra två stora högtider - just det, jul och midsommar. Om man inte firar midsommar som sig bör - med små öronlösa grodor, snaps och ösregn - så är man inte svensk. Och om man, gud förbjude, inte gillar helgen ifråga... det tål inte ens att tänka på. Själv är jag mest glad att eländet är över. Jag firade naturligtvis midsommar i goda vänners lag och hade en jättetrevlig midsommar helg, inte tu tal om saken, men jag är så anti alla upphaussade helger att jag alltid pustar ut när de är över. Nu kan ju sommaren äntligen börja på riktigt!!!

Så mycket att säga att orden tar slut

En vän sade till mig ikväll att han ville att jag skulle skriva något om situationen i Iran. Jag sade som det var, att det kan jag inte. Det går helt enkelt inte för jag har för mycket jag vill säga. Ett blogginlägg skulle inte räcka för att få ur mig all den avsky jag känner inför att åter tvingas se ett riggat val i ett land som skriker efter demokrati, rättigheter, ärlighet.



Så jag kan faktiskt inte säga vad jag tycker om allt som sker förutom det uppenbara, att jag avskyr de kränkningar av människor och rättigheter som sker runt om i Iran just nu, att jag äcklas av blotta tanken på att människor som redan har sagt sin åsikt i ett demokratiskt val ändå inte får skrika ut sitt missnöje när de blir överkörda, att det smärtar mig att behöva se på när ett land som redan genomlidit svåra tider på nytt blir en konflikthärd. Samma känsla som jag får varje gång jag ser en rapport från något land, nära eller på andra sidan jorden, där orättvisor, tortyr, våld och maktmissbruk dominerar. Det finns så mycket jag skulle vilja ändra på om jag kunde, så mycket att bli arg och upprörd över, att jag knappt vet var jag skulle börja om jag fick chansen. Musten går liksom helt ur mig varje gång en ny oroshärd markeras på världskartan eller en gammal konflikt på nytt blossar upp.



Så kommentaren till min vän blir kort och enkel: det är förjäkligt. Rent förjäkligt.

20 juni 2009

Icke-rekommendation

Ofta brukar man ju tipsa sina vänner om bra filmer etc, rekommendera sina nära att se något bra. Ikväll tänkte jag vända lite på konceptet och tipsa er om en film ni inte ska slösa tid på att se: Body of Lies. Sjukt dålig film. Bara så ni vet.

Annars brukar jag ju gilla actionrullar och hemlig agent-thrillers, men det här var inget för mig. När vi stod i videobutiken ikväll och valde mellan Body och Lifes och Tropa de Elite tänkte jag att "äh, en lättsmält agentrulle passar bra idag". Så läser jag om Tropa på imdb och får upp följande rent lysande teaser på skärmen: "On the streets of Rio only the elite survive"... Mycket coolare än en gråhårig Russell Crowe eller en fulstajlad Leo DiCaprio. Får bli Brasiliansk våldsam action nästa gång istället. Mycket mer min stil. Verkar kanske lite underligt att en sådan riktigt flickig tjej som jag föredrar action, bomber och blod men det gör jag faktiskt. Chicflicks är inget för mig, jag har ju inte ens set SATC-filmen. Jag kan ju vara en av de sista kvinnorna på jorden som inte har sett den, men det är ok. Man måste ju skilja sig från mängden liksom...

17 juni 2009

Gamar

Jag har ett 10-tal bloggar som jag läser regelbundet. En som jag alltid spanar in varje dag är Sanna Lundells. Man måste faktiskt inte vara småbarnsmamma för att läsa hennes blogg på tidningen mamas hemsida, tvärtom! Sanna är grymt skön, säger vad hon tycker och står för det. Igår hade hon frågestund på sin blogg. Kommentarerna om hennes kopplingar till två av Sveriges mytomspunna kulturpersonligheter har haglat i bloggen, så hon utmanade alla läsare med löftet "jag svarar på alla frågor och då menar jag verkligen alla". Och det var då gamarna verkligen dök upp i stora flockar. Vad gamarna inte förstår är dels hur korkade de är och dels hur lurade de där. Så dessa sladderblasksläsande skvallertanter vräkte ur sig frågor av varierande grad av smaklöshet där favorittemat var faderns och pojkvännens gemensamma faibless för kvinnor, vin och sång. Den ena frågan mer korkad än de andra och bottennappet "När, var och hur hade du och micke sex första gången?".

Jag vet inte, det är kanske bara jag, men generellt brukar jag tycka att vem en människa är släkt med eller lever med inte nödvändigtvis måste definiera människan. Fan, att Uffe Lundell är hennes pappa och Micke Persbrandt är far till två av hennes barn är det minst intressanta med Sanna Lundell. Jag skulle bli mer än ursinnig om någon ville definiera mig som min fars dotter eller min makes fru. Jag är min egen, inte någon annans. Tänk då hur vidrigt det måste vara att till tvångs definieras utifrån att ens far skrivit svenskarnas patriothymn numero uno eller att mannen i ens liv visat snoppen på dramatens stora scen. Gud så banalt!

Förlåt, nu blev jag lite upprörd, men det är bara så typiskt tråkigt svenskt att hänga upp sig på släktträd, allra helst kändisspäckade sådana. Släng sedan in lite jantelag i det hela och man kan snoka in absurdum. Dessutom känns det faktiskt - och det här är på gränsen till Gudrun Schymanbitskt av mig, jag vet - som en så typisk kvinnofälla, en sådan som kvinnor gillrar för andra kvinnor. "Jaha och vilket man är din far, vilken man är din pojkvän??? Jaså, de är kända och åtråvärda? Då ska vi dissa dig din lilla loppa. Vi ska bara klämma ur allt skvaller och all information ur dig först så" Jag trodde att vi hade kommit längre än att tjejer ska mobba och marginalisera varandra?

Lyx


Vi har sjukt lyxiga äpplen på jobbet. Ni skulle bara se våra ferarripäron...

15 juni 2009

Och så står han där med kameran igen.


Ytterligare en av de otaliga fotopromenader som vi ägnar oss åt året runt, i ur och skur. Ikväll: bäverjakt i Nysätra.